Crapsspelare är kända för att vara väldigt vidskepliga. Det finns många myter kring spelet och det kan vara roligt att ta del av en del av dem. Om de är sanna eller inte är det ingen som vet.
Den troligen mest kända myten om Craps är att om en av tärningarna skulle råka ramla av bordet så tror man att det nästa tärningskastet blir en sjua.
Om en ny kvinnlig spelare plötsligt dyker upp vid bordet så tror en del spelare att det är Fru Fortuna som har ett finger med i spelet, vilket får till följd att de satsar extra mycket i hopp om att den nya spelaren ska föra med sig extra tur till bordet. Tanken bakom detta är att man tror att kvinnans oskuld kommer att förse alla spelare med tur. Om en ny manlig spelare kommer till bordet tror man istället att motsatsen sker. Då tror man att han är olycksbringande och då är det ingen som ökar sina satsningar.
Om en tärning skulle råka träffa en annan spelares hand när man kastar så tror man att det betyder otur. Då tror man att detta kast kommer att visa ett dåligt utfall. Man tror också att det betyder otur att räkna de andra spelarnas spelmarker vid spelbordet. En del vill inte ens att andra spelare ska titta mot deras spelmarker för säkerhets skull. Om en spelare får flera bra tärningskast i följd bör man undvika att prata med den spelaren, för det kan också ge otur. Att prata om siffran sju tror man också innebär otur. Om det råkar visas en sjua när the Stickman flyttar tärningarna mot shootern så brukar man inte vilja kasta tärningarna eftersom sjuan anses olycksdrabbande.
Det är förvånansvärt många Crapsspelare som har olika ritualer för sig innan de kastar tärningarna. En del hävdar att det går att kontrollera tärningarna beroende på hur hårt man kastar dem. Om man kastar ett hårt kast innebär det att chanserna för att få en sjua ökar, men om man tar hand om tärningarna snällt så kan man få ett bättre nummer. En del spelare pussar tärningarna, kastar bara med ena armen, spottar på tärningarna och så vidare. En del spelare måste ha sina turtrosor eller sin turkeps?